I januari 1946 tog den då 19 årige Olof “Hampan” Hambraeus med sig en skolklass på arton pojkar i trettonårsåldern till Hornberga på det som skulle bli det första hamrelägret, eller som de först kallades; Hamp-läger.

Hampan och skolpojkarna uppskattade lägret så mycket att de ville göra om resan till Hornberga och ordet spred sig snabbt i Uppsala. 1949 hade verksamheten vuxit så pass att Hampan bestämde sig för att köpa det hus som sedan dess kallas Hamrestugan. Där fortsatte han med lägerverksamheten och tre år senare, våren 1952 bestämde han sig för att viga sitt liv åt Hamregården.

Hamregården kom att växa fram till den by du ser idag tack vare Hampan och inte minst tack vare alla de tusentals ungdomar som varit här på läger genom åren. För det är ungdomarna som har byggt merparten av alla hus, skött den dagliga verksamheten och genom devisen “Av var och en efter förmåga – åt var och en efter behov” skapat det som kallas Hamreandan. 

Hamregårdens läger hölls på skolloven och det var inte alls ovanligt med över 60 deltagare på ett läger, vilket förklarar behovet av stugor. Höjdpunkten på året, när Hamregården verkligen levde upp i sin fulla glans, var under sommarlovets byggläger då gården byggdes ut och underhölls parallellt med spännande utflykter i Orsa finnmark, bad och lek. Eftersom hampan, likt sin far, utbildade sig till präst höll han även i konfirmationsläger och 1962 gick en av hans stora drömmar i uppfyllelse då Hornberga kapell invigdes av biskopen John Cullberg.

Även om Hampan var den drivande kraften så hade verksamheten inte fungerat utan hjälp och engagemang från andra vuxna och bland alla betydelsefulla människor måste hans fru Birgitta nämnas. Birgitta valde att dela visionen Hamregården med Hampan och tillsammans lyckades de driva verksamheten. Men få vuxna var något som ställde höga krav på ungdomarna och som lägerungdom förväntades det av dig att ta det ansvar som behövdes för att verksamheten skulle fungera. Vilket gjorde Hamregården unik i någon mening och sannolikt en stor anledning till att så många som 15.000 ungdomar velat åka hit på läger igen och igen.

I slutet på 80-talet var det så dags för Hampan att träda tillbaka och bland alla dessa lägerdeltagare fanns Klas Gunnarsson som efter avlagd doktorsexamen i fysik tog över som Hampans efterträdare hösten 1992. Som ny Hamrechef drev han vidare Hampans livsverk och gjorde det till sitt fram till nedläggningen av verksamheten 2018, sjuttio år efter att Hampan köpte Hamrestugan. 

Idag bedrivs lägerverksamheten av föreningarna Uppsala Hamregårdare och Unga Hamregårdare. Läs mer om de läger som bedrivs idag på: https://www.aktivungdom.se/forening/ungahamregardare